FORSKNINGSTEMA. I våras intervjuade jag Per Hall, professor vid Karolinska Institutet, för en artikel i vårt senast nummer av tidningen Rädda Livet. Han hade då fått mycket uppmärksamhet för en studie som visat att bröstens täthet kan visa hur bra behandlingen mot bröstcancer biter. Täta bröst innehåller mycket körtelvävnad och ser vitare ut på en mammografibild (bilden till vänster). Kvinnor med sådana bröst har större risk att drabbas av bröstcancer.
Det här är kunskap som skulle kunna bidra till att göra både behandling och screening för bröstcancer mer effektiv. I en jättelik undersökning, Karmastudien, vill Per Hall och hans medarbetare ringa in den grupp kvinnor som har störst risk att insjukna. Där studerar de bland annat genernas och livsstilens betydelse, och väger samman med hur täta brösten är.
Per Halls förhoppning är att detta ska leda till bättre metoder att hitta bröstcancer i tid. Kvinnor med hög risk skulle kunna följas upp oftare, och eventuellt få förebyggande behandling.
– Vi kan inte bara säga till en kvinna att “du har täta bröst” – vi måste också erbjuda något, säger han i intervjun.
Det finns studier som visar att behandling med läkemedel som tamoxifen, som normalt används för att motverka återfall i bröstcancer, kan minska risken att insjukna. Men att ge friska människor cancerläkemedel i förebyggande syfte är inte okontroversiellt. Problemet är förstås biverkningarna, och en utmaning blir nu att hitta en lämplig dos.
Jag är en av de 70 000 kvinnor som är med i Karma. När jag kallades till min första mammografi kom inbjudan till studien som ett brev på posten. Och visst ville jag vara med. Dels för att bidra till kunskap som kan hjälpa dem som drabbas, dels för att jag är nyfiken på hur en sådan stor vetenskaplig studie fungerar. Dessutom finns förstås det där lilla orosmomentet – vilken risk har jag själv att drabbas?
Jag har funderat ganska mycket på just det där frågetecknet. Vill jag verkligen veta om jag har hög risk för cancer? Hur kommer det att påverka mitt liv om jag skulle få ett sådant besked? Skulle jag bara bli orolig och känna mig sjuk fast jag ännu är frisk? Eller är det bara bra att veta, så att man kan göra något åt saken?
Det är förstås viktigt att ingen mot sin vilja prackas på vare sig behandling eller vetskap om sin cancerrisk. Men enligt en enkät till kvinnor i Karmastudien ville faktiskt hela 94 procent få veta sin risk för bröstcancer. Jag är nog – trots allt – en av dem. Det återstår att se hur många som är beredda att medicinera i förebyggande syfte.
FORSKNINGSTEMA: BRÖSTCANCER. Under oktober och Rosa Bandet-kampanjen sätter vi extra fokus på bröstcancer. I flera artiklar kommer vi att berätta om forskningen som hela tiden tar nya steg i kampen mot kvinnans vanligaste cancersjukdom.