Politiker i paneldiskussion. Foto: Andrea Björsell
– Det är med glädje jag konstaterar att salen är överfull, sade Henrik Ripa, moderat riksdagspolitiker och ledamot i Cancerfondens styrelse, när han inledde Cancerfondens kunskapsseminarium i Riksdagen igår.
Där fick politiker, forskare och patientföreträdare en rejäl dos kunskap om livsstilens koppling till cancer. Antalet människor som lever med cancer ökar dramatiskt i Sverige, och att förebygga insjuknande har därför hög prioritet för Cancerfonden. Minst 30 procent av cancerfallen skulle kunna förhindras, bland annat med hjälp av hälsosam kost, mer fysisk aktivitet, och genom att undvika rökning, alkohol och solning.
Klas Kärre. Foto: Andrea Björsell
– Men det är viktigt att inte skuldbelägga dem som drabbas, vi kan aldrig för den enskilda personen veta vad som orsakade cellförändringarna som ledde till cancer, sade Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.
Olof Nyrén, professor i epidemiologi, redogjorde för det solida kunskapsunderlag som finns för att rökning och alkohol ligger bakom många cancerfall.
– Jag skulle jag uppskatta att mellan 8000 och 9000 cancerfall skulle kunna undvikas i Sverige om vi förbjuder rökning och begränsar alkoholen, sade han.
Att fastställa kopplingen mellan matvanor och cancer är knepigare, eftersom det är svårt att mäta exakt vad människor äter. Men det finns bevis för att mycket frukt och grönsaker, baljväxter och fullkorn minskar risken, liksom sojaprodukter och tomater. Fågel och fisk är bättre än rött kött och charkuterier som ökar risken för framför allt tarmcancer, berättade Katarina Bälter, docent i nutritionsepidemiologi.
– Det gäller att hitta en hållbar livsstil med bra mat och fysisk aktivitet, det funkar inte med dieter eller kosttillskott som ”quickfix”, betonade hon.
Docent Katarina Bälter. Foto: Andrea Björsell
Forskarna Carl-Johan Sundberg och Helene Rundqvist steg sedan upp på podiet och sammanfattade det man vet om kopplingen mellan cancer och motion. Det står helt klart att stillasittande är en viktig faktor bakom en stor del av cancerfallen och starkast är bevisen för att fysisk aktivitet kan förebygga bröst- och kolorektalcancer.
Helene Rundqvist. Foto: Andrea Björsell
Hur mycket behöver man då röra på sig för att minska risken för cancer? När det gäller bröstcancer är de flesta forskare överens om att fyra timmars fysisk aktivitet i veckan behövs, motsvarande lätt jogging eller raska promenader. Ju större del av livet man är fysiskt aktiv, desto bättre.
– Men det blir viktigare ju äldre man blir, och det är aldrig försent. Vi ser goda effekter på bröstcancerrisken också om man börjar efter 50 års ålder, sade Helene Rundqvist.
Sedan var det dags för politiker från fem partier att bli utfrågade av moderatorn, Cancerfondens Thérèse Kärrman. Diskussionen kretsade kring hur mycket politiker ska styra människors livsval, och att för mycket pekpinnar kan vara negativt och uppfattas som moralism.
– Men om vi har kunskap om vad som är skadligt är det oansvarigt att inte fatta de rätta besluten, sade Magnus Sjödahl (kd).
– Mitt parti satsar mer på att höja människors kunskap än på lagstiftning, så vi har en lång väg att vandra, sade Henrik Ripa (m), som vill se tuffare tag mot rökning:
– Det fria valet fungerar ju inte när det handlar om beroendeframkallande produkter.
Flera politiker var positiva till att arbeta för ett slutdatum för tobaksbruk, något som flera länder har satt upp på ett par decenniers sikt. Meeri Wasberg (s) och Agneta Luttrop (mp) slog ett slag för skolans roll, när det gäller både kunskap om livsstil, men även insatser som fler idrottstimmar. Miljöpartiet vill även se en ny ”folkhälsolag” som tar ett samlat grepp kring dessa frågor.
På frågan vad partierna vill göra för att minska insjuknandet i cancer var svaren många: Ökad kunskap, rökförbud på offentliga platser, hårdare krav på dem som säljer cigaretter och fortsatt restriktiv alkoholpolitik var några förslag. Både ”morötter och piskor” för en mer hälsosam livsstil alltså.